Evolutionen och framtidens print

Av Patrik Vincent · 1453383063000

Även om kineserna visste hur man massproducerade skrifter ca 1000 år före oss européer, var Johannes Gutenbergs uppfinning runt 1450 en revolution för informationssamhället i Europa. Masskommunikationen var född och därmed möjligheten att kunna påverka så många som möjligt utan kopplingar till varandra.

Tryckkonsten har sedan förfinats och förbättras enormt. Grundidén bakom uppfinningen är och förblir densamma. Iden att sprida budskap och information genom massproducerade texter för att nå ut till en så stor allmänhet som möjligt kommer för alltid bestå. Detta av den enkla anledningen att masskommunikation är bärande för såväl vår demokrati som för marknadsutvecklingen, det är bara formen som ändras.

Liksom tryckpressens teknik har utvecklats har även tidningarna varit ute på en resa. Man skulle kunna prata om en darwinistisk resa där genetiken lever vidare i evolutionerade produkter. Konstarten försvinner inte, den utvecklas.

Tidningen som vi känner den fyllde 370 år förra året. Inte konstigt att de är extremt rotade i vårt samhälle. Men få saker ser likadana ut över tid. Den redaktionella ambitionen har utvecklats enormt men också distributionsformen. Från att tidningar såldes på gator insåg man hur smidigt det var att binda upp läsarna med prenumerationer.  Nu håller något på att hända igen. Innehållet är fortfarande efterfrågat, men i andra former och framförallt med annat distributionssätt.

Dagspressen har sedan informationssamhällets begynnelse varit den ledande nyhetsbäraren och källan till den breda allmänbildningen Sverige varit kända för. Men när tryckkonsten gick in i sin senaste fas, den digitala, kan man se två tydliga utvecklingstrender i printvärlden.

Sedan tidningssajterna växte fram för snart 20 år sedan har behovet och vanorna ändrats. Kravet på att de dagliga nyheterna ska levereras så snabbt som möjligt blir allt viktigare. Man vill veta vad som händer när det händer. I takt med att sajterna blivit allt bättre har behovet att prenumerera minskat. Speciellt bland de som vuxit upp med eller tidigt tog till sig de digitala möjligheterna, de som inte ser behovet att betala för nyheter.

En dålig ekvation för tidningsbranschen kan tyckas. Trots detta är tidningsläsandet i sig oerhört rotat och även om man säger upp sina prenumerationer, eller aldrig haft någon, läser man gärna tidningen om man kommer över den i fikarummet eller hos grannen. För även om man läst en och annan artikel på nätet, oftast en eller två, kommer man aldrig i närheten av informationsintaget som intas i tidningen.

Just detta gillande av tidningen som konstform, fångar gratistidningarna upp. I stad efter stad har den lokala gratistidningen etablerat en högre räckvidd än sin morgontidningskollega. Gratistidningen serveras till samtliga hushåll varje vecka och med sin unika lokaljournalistik kombinerad med lokala erbjudanden från marknaden blir den en självklar informationskälla i det lokala livet.

Gratistidningen är en vidareutveckling av morgontidningen men genetiken är tydlig. Den är redaktionellt kvalitativ, trovärdig och uppskattas som informationsbärare av de lokala händelserna.

Ryktet om printens förestående död har äntligen börjat klinga av. Det var inte bara överdrivet utan också direkt felaktig. Vi står snarare inför printens renässans! Allt utvecklas ständigt, så gör också printen – för 100 år sedan, idag och imorgon.

Framtidens print, de lokala hushållsdistribuerade gratistidningarna, garanterar räckvidden över tid - växer städerna så ökas upplagorna. Genom sitt unika lokala innehåll säkerställer man läsandet även framåt. Vill ni veta mer om framtidens print, slå gärna en signal till mig eller någon av mina kollegor på SprintAd.

Patrik Vincent

VD, SprintAd